|
|
|
|
Ursprunglingen dessa hundar var uppfostrad för tre olika ändamål: jakt, vall och drag. Hundar som var för vallning var de minsta. Jakthundar var av olika storlek, beroende av vilket slags vilt de jagade och hundar brukt som dragdjur var större.
Nordiska spetshundar är fysiskt mycket bra anpassad för nordliga förhållanden och hård klimat. Pälsen är dubbelt, underullet är mjukt, tät och vattentät. Yttre pälsen är längre och styvare. Under vintertiden växer tät hår under tassar och mellan tårna, så att tassen liknar en "toffel", som skyddar mot frostbit och slit av is och snö. Nordiska spetshundar har en naturlig byggning som inte är overdrivande och en smidig, stabil rörelseförmåga. Huvudet är kilformat, öronen uppsträckta och medelstora i proportion till huvudet, därför att större öron är utsatt för frostbit och förorsakar onödig förlust av kroppstemperatur. Svansen är i allmänhet lång och mycket hårig. När hunden ligger, vrider han sig ner som en boll, knyter ihop sina ben under sig och gömmer sin nos i svansens mjuka hår för att hålla sig varm. Under sommartiden nordiska spetshundar fäller sin vinterpäls ofta ganska fort, ibland inom en vecka eller två och den ersättes med en kortare och tunnare sommarpäls. Sommarpälsen är ofta också litet mörkare än vinterpälsen. Under den senaste århundrade många av dessa grundliga spetshund typer har blivit registrerad som rena hundraser.
Spetshund typer har utvecklat på de arktiska regioner av världen, på nutidens Skandinaviska länder, Ryssland, Alaska och Kanada. Hundar som bor på dessa områden är av samma grundtyp, med småa skillnader i storlek och struktur beroende av hundens bruk.